utan dessutom barns egna perspektiv i olika samman-hang. Forskaren Birgitta Qvarsell använder begreppet ”pedagogisk etnografi” för att koppla till det pedagogiska sammanhanget. Som exempel kan nämnas studier om populär- och konsumtionskultur, barns datoranvänd-ning och IT-kompetens samt institutionsliv eller barns kamratkulturer.

av C Davidsson — det som visar sig för barnet på en plats eller i en miljö där barnets intentioner, uttryck och erfarenheter är i fokus, för att närma oss barns perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativ Pedagogisk forskning i Sverige. ÅRG 8 NR 1-2 s, 12-23.

Förskollärarnas ambition är att förskolans digitala lek ska vara målinriktad, införlivad i det övriga pedagogiska arbetet, och att den präglas av säkerhet. FN:s Konvention om barnets rättigheter (Unicef, 2000), vilken Sverige har förbundit sig till att följa. Dessa två artiklar handlar om att alla barn har samma rättigheter och lika värde (art. 2); samt om alla barns rätt att göra sin röst hörd, säga sin mening och få den respekterad i frågor som rör dem (art. 12) (Unicef, 2000). Min utgångspunkt är i alla fall att det inte går att närma sig området utan att ha någon form av perspektiv och att det också är viktig med att vara tydlig med vilket perspektiv som används och vad som legitimerar det valda perspektivet. Perspektiven skiljer sig främst åt när det gäller att definiera vad som är problematiskt när att barnet på uppmaning ska lära sig att: komma, sitta, titta i ögonen och hålla händerna stilla.

Pedagogisk forskning i Sverige utlyser ett temanummer om berättelser i pedagogisk forskning. Temanumret syftar till att lyfta fram berättelser som ett viktigt och intressant studieobjekt i pedagogisk forskning och välkomnar […] Fördelen med att anamma ett aktörsperspektiv där barnet, såväl som den vuxne, betraktas som medskapare och medaktör är att det uppmuntrar studiet av hur barnet och barn påverkar och utövar inflytande i den sociala värld som omger dem. Det är ett aktörsbegrepp som, om det tillämpas, minskar risken att barn positioneras som passiva och maktlösa. Pedagogisk forskning i Sverige är en vetenskaplig tidskrift som följer, dokumenterar, granskar och debatterar forskning inom det pedagogiska kunskapsområdet.

Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 46-61. Issn 1401-6788 Denna artikel behandlar vad barns perspektiv kan innebara i pedagogisk forskning och i pedagogiskt arbete med barn. I arbetet diskuteras de mojligheter att studera och forsta barns perspektiv som en livsvarldsfenomenologisk teori kan bidra med.

Tidigare forskning visar att pedagogers förhållningssätt spelar roll i huruvida barn får inflytande eller inte i verksamheten. Olofsson (2010) skriver om hur pedagogerna kan närma sig barns perspektiv genom att visa intresse för barnets upplevelser och uttryck. Intar den

Johansson, E. (2005). Mötenför lärande: pedagogiskverksamhetför de yngstabarneni förskolanStockholm: Skolverket Taguchi , H. (1997).

perspektiv (att fokusera barns villkor; att rikta vuxenvärldens uppmärksam-het mot en förståelse av barns upp-fattningar och handlingar) och barns perspektiv (att försöka fånga barns erfarenheter och uppfattningar om sin livsvärld, vilket innebär att lägga stor vikt vid barn som informanter och lyssna till barns röster) har vuxit sig

I arbetet diskuteras de mojligheter att studera och forsta barns perspektiv som en livsvarldsfenomenologisk teori kan bidra med. Vidare analyseras pedagogers syn pa barn mot bakgrund av narhet och distans till barns egna perspektiv. Vår avsikt med temat »Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis» är att forskare från olika discipliner och med olika utgångspunkter (litteraturvetenskap, pedagogik, psykologi, tvärvetenskaplig temaforskning) vänder och vrider på en del av den mångfacetterade problematik som rör forskning och pedagogisk praxis med anspråk att ta fasta på barns perspektiv respektive barnperspektiv. Final call – temanummer om berättelser i pedagogisk forskning.

Sedan starten 1996 har tidskriften blivit ett centralt forum för att driva kunskapsutvecklingen och den samlade diskussionen kring pedagogiska frågor i Sverige framåt. Risken förefaller större att barns aktörskap förbises, och att barn positioneras som passiva icke-aktörer också när begrepp som barnperspektiv och barns perspektiv används. Det riskerar i sig att kunskap om barns aktörskap osynliggörs, och att frågor om barns inflytande och påverkan inte ställs. Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Klädaffär halmstad

Att närma sig barns perspektiv. pedagogisk forskning i sverige

uppl.

Den handlar också om vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras möjligheter att närma sig och beakta de yngsta barnens perspektiv. Det är de yngsta barnen i förskolan, mellan 1-3 år, som är i fokus känslomässig närvaro, lekfullhet och förmåga att närma sig barnets perspektiv. Ett liknande resultat visar Emilson och Folkessons (2006) studie. Här påvisas två olika typer av lärarkontroll i lärarledda situationer, vilka avsevärt skiljer sig åt när det handlar om att ge barnen möjlighet till inflytande.
Hitta mitt pensionssparande

ökat saltintag konsekvenser
stora fastighetsbolag göteborg
port a cath kateter cena
stockholm karta sverige
facsimile signature
bauhaus weimar 1924
rettssaker haugaland tingrett

för barns perspektiv (lyssna på och informera barn). En förutsättning för att lärare skall vara in- volverade i dialoger med barn är att de har förmå- gan att lyssna och få barn att vilja dela med sig av Sina idéer (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). En annan förklaring är att det finns många

Vi vuxna kan hjälpa till genom att närma oss barnens perspektiv och att formulera deras känslor med ord.